”VA måste finnas med från början när Stockholm växer”

Christian Rockberger, vd för Stockholm Vatten och Avfall, om ökande VA-kostnader, utmaningar under marken och varför vattenfrågorna måste in tidigare i stadsplaneringen.

Stockholm fortsätter att växa. Men när nya bostäder och stadsdelar ska byggas blir utmaningarna allt större – inte minst för den infrastruktur som ska få staden att fungera.

Christian Rockberger är vd för Stockholm Vatten och Avfall, som ansvarar för dricksvatten till omkring 1,6 miljoner människor och avloppsrening för cirka 1,2 miljoner. Verksamheten omfattar hela VA-kedjan, från dricksvattenproduktion till avloppsrening och ledningsnät. Att bygga ut systemen i en tät och växande huvudstad ställer särskilda krav.

När Stockholm växer bygger vi allt oftare på platser som man tidigare har bedömt som olämpliga. Det kan handla om förorenad mark, överdäckningar och svåra markförhållanden. Det gör att kostnaderna ökar kraftigt, inte minst för VA och dagvatten, säger Christian Rockberger.

Hur mycket har kostnaderna ökat?

Våra kostnader för VA i exploateringsprojekt har gått från ungefär 100 miljoner kronor per år till omkring en miljard. I enskilda områden kan VA-kostnaden per lägenhet variera från under 100 000 kronor till över en miljon. I stora exploateringsområden kan det alltså handla om miljardbelopp.

Mycket går samtidigt att vinna genom att ta hänsyn till vattnets förutsättningar redan i planeringsfasen.

Om man vet var vattnet naturligt söker sig kan en lågpunkt exempelvis bli ett grönt rekreationsområde i stället för att bebyggas. Gör man fel kan dagvatten behöva pumpas till ett fördröjningsmagasin, vilket blir extremt kostsamt.

Har VA-frågorna kommit in för sent tidigare?

Under en period tycker jag att man tog för lite hänsyn till våra behov. Vi har haft projekt där VA-kostnaderna blivit så höga att de har behövt avbrytas. Men de senaste åren har samarbetet med bland annat exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret blivit väldigt bra. I dag finns en helt annan förståelse för att de här frågorna måste komma in tidigt.

Klimatförändringarna påverkar också förutsättningarna för både stadsplaneringen och vattenförsörjningen.

När man bygger nya områden måste man ta höjd för kraftiga regn på ett helt annat sätt än tidigare. Det varmare råvattnet i Mälaren är en annan förändring som vi måste ta hänsyn till när vi planerar framtidens vattenrening.

Vilken är den största investeringsutmaningen framåt?

Man pratar ofta om vattenverk och reningsverk eftersom det är stora och synliga investeringar. Men vår stora utmaning är det som inte syns: ledningsnätet.

I Stockholms innerstad kan det kosta mellan en halv och en miljon kronor att byta en huvudledning – per meter. Därför krävs andra sätt att förnya infrastrukturen.

Vi kommer inte kunna byta ett mot ett, utan måste hitta smartare lösningar. Schaktfria metoder och tekniker som förlänger livslängden på befintliga ledningar är ett exempel. Vi använder också AI-modeller för att bedöma när en ledning behöver bytas ut. Målet är att kunna byta en ledning dagen innan den går sönder.

Vad händer om VA-systemet inte håller jämna steg med Stockholms utveckling?

Då kan det bli en begränsande faktor som innebär att man inte kan bygga ut och utveckla staden på det sätt man vill. Vatten är en grundförutsättning.

På Sweden Water Expo medverkar Christian Rockberger i panelen ”VA-systemet i fokus när Stockholm växer”.

Där vill jag framför allt lyfta hur viktigt det är att VA-kompetensen finns med redan när projekten planeras. Då kan vi både undvika att det blir dyrare än nödvändigt och se till att nya stadsdelar blir så klimatsmarta som möjligt.

Vilken betydelse kan en mötesplats som Sweden Water Expo ha?

Även om vi är en stor aktör är det här ingenting vi klarar själva. Vi är beroende av våra leverantörer och behöver samarbeta kring både produktutveckling och nya lösningar. Ju bättre insikt vi får i varandras verklighet, desto bättre kan vi tillsammans möta de utmaningar som ligger framför oss.