Norrvatten bygger för nästa hundra år

Norrvattens vd Andreas Thunberg om framtidens dricksvattenförsörjning, hur AI kan förändra branschen och utmaningen att bygga ett vattenverk för de kommande hundra åren.

År 1926 började Norrvatten bygga sitt första vattenverk. Hundra år senare genomför nu organisationen sin största investering någonsin. Det befintliga Görvälnverket i Järfälla ska ersättas av ett helt nytt vattenverk, byggt för att möta både dagens behov och framtidens krav.

Norrvatten producerar och distribuerar dricksvatten till 14 medlemskommuner i norra Stockholmsområdet. Görvälnverket har moderniserats och byggts om i flera omgångar, och länge var planen att även den här gången utveckla den befintliga anläggningen stegvis.

Vi började med inställningen att bygga ut etappvis för att hålla nere investeringskostnaden. Men när vi kom längre i projekteringen visade kalkylerna att den första etappen i princip skulle kosta lika mycket som att bygga ett nytt vattenverk, säger Andreas Thunberg.

Beslutet blev i stället att bygga ett nytt verk bredvid det gamla. Förutom större kapacitet får Norrvatten en anläggning som är bättre rustad för störningar och kan rena vattnet från bland annat organiska miljögifter och mikroorganismer.

Vad är den största skillnaden mellan att bygga ett vattenverk i dag och för hundra år sedan?

Det är fascinerande hur snabbt man fattade beslut och byggde anläggningar på den tiden. I dag kan det gå 20 år från den första idén till att ett nytt vattenverk står färdigt, med alla tillstånd, beslut och upphandlingar. Där kan man ju fundera på om vi kan göra lite mer som förr i tiden, säger Andreas Thunberg med ett skratt.

Den långa processen innebär också att förutsättningarna kan hinna förändras innan anläggningen ens är färdig. Nya lösningar utvecklas, miljökrav skärps och klimatförändringarna kan ställa nya krav på vattenreningen.

Hur bygger man för att möta behov och förutsättningar som man ännu inte känner till?

Vi kan inte bara fråga oss om vi uppfyller dagens krav. När anläggningen är klar måste den vara flexibel för den teknik och de förutsättningar som finns längre fram. Vi behöver välja tekniker som kan hantera både framtida miljökrav och ett råvatten som kan förändras med klimatet.

Vilken teknisk utveckling tror du får störst betydelse för vattenförsörjningen framöver?

Allt som rör automation och AI. Vi har enorma mängder data, och AI kan hjälpa oss att optimera komplexa system med ledningsnät, pumpstationer och reservoarer på sätt som är väldigt svåra för en människa att överblicka. Om vi kan använda den kapacitet vi redan har effektivare kan vi också lösa problem och i vissa fall skjuta investeringar framför oss.

Även om Norrvatten bygger för betydligt större kapacitet tror Andreas Thunberg att framtidens vattenförsörjning kräver att vi förändrar hur vi använder vårt dricksvatten.

Om vi tittar ytterligare hundra år in i framtiden hoppas jag att vi använder dricksvatten där det verkligen behövs och hittar alternativa vattenkällor för andra ändamål. I dag använder vi exempelvis dricksvatten för att tvätta bilen.

Ett försämrat säkerhetsläge har samtidigt satt större fokus på beredskap. Det nya vattenverket byggs för att kunna hantera betydligt fler störningar än det gamla. Men vad krävs för att skapa en robust vattenförsörjning?

Reservkraft och andra tekniska lösningar kan vi bygga in. Men om det verkligen blir en allvarlig störning räcker det inte att bara säkra vår egen anläggning. Ur ett beredskapsperspektiv är det minst lika viktigt att samverka med kommunerna och andra aktörer i regionen.

Vad kan en mötesplats som Sweden Water Expo bidra med på det området?

Vi arbetar väldigt mycket med beredskap inom det offentliga, men är inte tillräckligt bra på att dra nytta av den privata sektorn. I en verklig krissituation skulle den kunna bidra med viktiga resurser. Där behöver vi bli bättre på att hjälpas åt.