Gustaf Söderman, affärsutvecklare inom vatten- och miljöteknik på NCC, om framtidens reningstekniker, hotet från PFAS och varför vattenverken har blivit en säkerhetsfråga.
Rent vatten i kranen är något de flesta svenskar tar för givet. Samtidigt möter dricksvattenförsörjningen allt större utmaningar i form av klimatförändringar, kemikalier och risk för sabotage. Det är en av många frågor som kommer att lyftas i september under Sweden Water Expo, där NCC är en av utställarna. – Vi brukar säga att ”vi tar ansvar för vattnets väg”. För oss betyder det att vi samlar bygg- och vattenreningskompetens i samma organisation och kan ta ett grepp om helheten i våra projekt. Spetskompetensen genom hela kedjan gör oss unika, och det vill vi förmedla under Sweden Water Expo, säger Gustaf Söderman.
Han arbetar som affärsutvecklare inom NCC:s specialistavdelning Vatten- och miljöteknik, som bygger vattenverk, avloppsreningsverk och pumpstationer åt kommuner och vattenintensiv industri. Även om branschen står inför stora investeringsbehov – enligt branschorganisationen Svenskt Vatten omkring 500 miljarder fram till år 2040 – är Gustaf Söderman försiktigt optimistisk.
Det finns förstås en renoveringsskuld, där många anläggningar behöver byggas eller rustas upp under en relativt kort period. Samtidigt tycker jag att medvetenheten har ökat. Det syns mer i media, till exempel när det införs bevattningsförbud eller när Gotland har problem med dricksvattenförsörjningen. För fem år sedan var det inte lika högt på agendan. Man är igång, även om investeringstakten inte är där den behöver vara.
Förändringarna handlar inte bara om åldrande anläggningar. – Ju mer människan släpper ut i naturen, desto svårare blir det att producera säkert dricksvatten. PFAS är ett av flera exempel på växande utmaningar. Flera grund- och ytvattentäkter har påverkats och det kommer krav på mer avancerad rening.
Även klimatförändringarna påverkar tillgången på råvatten. På vissa håll räcker inte kapaciteten under torra perioder, och i kustnära områden riskerar saltvatten att tränga in i grundvattnet. – Det gör att man tittar på alternativa reningstekniker. På Gotland finns avsaltningsverk som vi har byggt, och fler kommuner utreder den typen av lösningar. Man diskuterar också mer cirkulära system där renat avloppsvatten kan bli dricksvatten. Tekniken och lösningarna finns – det som hindrar oss är äckelfaktorn. Folk vill inte dricka gammalt avloppsvatten, även om det är fullständigt renat.
Vilken är den viktigaste frågan för era kunder just nu?
Det blir mer och mer fokus på hållbarhet. Dels handlar det om hur vi uppför anläggningarna; klimatneutral betong, återbruk av material och rätt utrustning. Dels är det driften, där energieffektiva processer och minskad kemikalieanvändning är bra för både miljön och plånboken.
En annan ny aspekt kring vattenförsörjningen är hoten från omvärlden. – Säkerhetskraven har ökat markant, inte minst efter kriget i Ukraina. Vattenverk har blivit skyddsobjekt, vilket ställer hårdare krav på fysiskt skalskydd och på hur information hanteras under projektens gång. Sekretessen kring ritningar och tekniska handlingar är betydligt högre än tidigare.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Att det inte går på rutin. Varje anläggning har sina egna förutsättningar som man måste ta hänsyn till, så det blir aldrig slentrian. Dessutom är det roligt att arbeta med något som är viktigt. Många förstår inte hur bra vi har det i Sverige i dag, med ett fantastiskt livsmedel direkt i kranen till en väldigt låg kostnad. Det är lätt att glömma hur unikt det är.
Fakta:
Gustav Söderman
Titel: Affärsutvecklare för vatten- och miljöteknik på NCC.
Arbetar med: Affärsutveckling och genomförande av projekt inom vatten- och avloppsrening.
Aktuell: NCC ställer ut på Sweden Water Expo i september.
