”Vi måste börja se avloppsvattnet som en resurs”

Sebastian Schwede på VA-kluster Mälardalen om vägen mot cirkulära vattensystem, lagstiftning som bromsar utvecklingen och hur framtidens reningsverk kan bli resursverk.

Vatten är billigt och infrastrukturen finns till stor del dold under marken. Det gör det lätt att ta vattnet för givet. Men i takt med klimatförändringarna blir också tillgången till vatten allt mindre självklar, enligt Sebastian Schwede, docent i miljöteknik och klusterledare för VA-kluster Mälardalen.

Det regnar inte på samma sätt som tidigare och framför allt under sommaren kan tillgången till vatten bli ansträngd. I Mälardalen har vi dessutom haft väldigt varmt vatten, vilket försvårar processerna för att producera dricksvatten, säger Sebastian Schwede.

VA-kluster Mälardalen samlar VA-organisationer, universitet och forskningsinstitut för att bedriva forskning som snabbt kan omsättas i praktiken.

Hur kan vi använda våra vattenresurser smartare?

Dels behöver användarna få bättre förståelse för hur mycket vatten de gör av med. Samtidigt behöver vi bli bättre på att skilja olika vattenflöden åt. I dag blandar vi i princip allt vatten och skickar det sedan till reningsverket, vilket gör det svårare att ta tillvara resurserna.

I framtiden skulle mer kunna sorteras redan vid källan. Sebastian Schwede nämner forskning där urin separeras och torkas för att näringsämnena ska kunna återanvändas, i stället för att blandas med resten av avloppsvattnet.

Du har beskrivit framtidens reningsverk som ett ”resursverk”. Vad menar du med det?

Avloppsvattnet innehåller väldigt värdefulla resurser. I Sverige är vi redan ganska duktiga på att ta tillvara energi genom att producera biogas, men det finns fortfarande mycket som går förlorat. Bland annat kväve och andra näringsämnen som skulle kunna återföras till matproduktionen.

Möjligheterna stannar inte vid energi och gödsel. Avloppsvattnet skulle enligt Sebastian Schwede också kunna användas för att framställa exempelvis kemikalier och protein.

Det finns otroligt många sätt att använda de här resurserna. Jag hoppas att vi på sikt bygger om våra reningsverk till resursverk, där vi tar tillvara det som finns i samhället utifrån de lokala förutsättningarna.

Om möjligheterna är så stora – varför gör vi inte redan mer?

Ett hinder är ekonomin. Vatten och avlopp finansieras genom taxor som politiker gärna vill hålla nere, och då finns det begränsat utrymme att utveckla systemen. Ett annat är lagstiftningen. Ibland kan en resurs som återvinns från ett reningsverk ändå klassas som avfall, vilket begränsar möjligheterna att använda den på nytt. Systemet är fortfarande byggt för att rena bort föroreningar, snarare än för att ta tillvara resurser.

Hur skulle en vanlig invånare märka skillnaden om vi fick mer cirkulära vattensystem?

Jag tror på ett blandat system. Den centrala infrastrukturen kommer att finnas kvar, men när vi bygger nya områden kan vi komplettera den med system där olika flöden sorteras redan från början. Då behöver inte de stora reningsverken växa i samma takt som städerna och befolkningen.

Sebastian Schwede menar samtidigt att ett mer cirkulärt system kräver att vi vänjer oss vid att resurser kan komma från sådant vi spolar ner.

Som användare behöver vi alla förstå att vi är en del av systemet och vara beredda att använda de cirkulerade resurserna. Om det kan göras utan risker behöver vi exempelvis kunna acceptera att dricka öl som producerats med gödsel från urin.

Vad hoppas du att Sweden Water Expo kan bidra med?

Jag hoppas att fler förstår var vi befinner oss, vilka hinder som finns och vilka lösningar som redan går att använda i praktiken. Om jag fick önska en konkret sak efter seminariet är det att fler börjar prata om resursverk i stället för reningsverk. Det är ett annat sätt att tänka: inte vad vi ska rena bort, utan vad vi kan ta vara på.